gungar försiktigt
vänster höger vänster
ett varsamt surfande
mella dunkla tunnelbanestationer
tillåter jag Hammarbybacken
att stråla mig med sol och saknad
blickar ner från räcket vid Skanstullsbron
mot de trasiga spegelskärvor
som en efter en breder ut sig
och jag kan inte låta bli att undra
om de frusna blocken
hade tagit emot mig
den dag jag bestämmer mig
för att kasta loss och lämna land
men jag gravsätter tanken
i ett fruset februarivatten
och under allas skor –
klackar, kängor och klätterskor
där möter jag inga ansikten
inga ögon
bara de i fönsterreflektionen
i mitt betraktande av jaget
jag ännu inte funnit