de sa att 
tiden
springer iväg
flyger förbi
jag borde ha hört
lyssnat
på dem
och på dig
rösten
du bar
imorgon har jag glömt den
den som skulle ha visat mig vägen
tröjan
du bar
den randiga
en vit och svart
den vilar i min famn
dränkt i sorg
och svett
och jag vet inte vart jag ska gå
hela tiden
hade de rätt
tiden hann i kapp oss
och nu har våren kommit
och jag står
och stampar
och trampar
på samma smutsiga jord
du just stått på
andas in resterna 
av dig
och det liv
du aldrig hann berätta om
med frågor
jag aldrig kommer kunna ställa
med frågor 
jag aldrig kommer få besvarade