Den där sommaren

vi jagade mycket
den där sommaren
vi jagade om skymningarna
och när solen just gått upp
vi såg natten bli dag
du och jag
vi jagade efter bokstäver i bokstavsordning
ord för att kunna förklara
den omätbara tystnaden
och det tomrum
som härjade inom oss
i ljuset
men likaså
i mörkret
vi jagade mycket
den där sommaren
vi jagade efter svar
svar på allt som redan sagts
svar på det som inte längre var nödvändigt att säga
vi jagade
dag ut och dag in
efter erfarna händer
händer som skulle kunna vägleda oss
i en riktning
menad för oss
händer som skulle kunna ta oss till platser
som vi så länge suktat efter
vi slukade varandra hela
den där sommaren
bit för bit
lämnade inget åt slumpen
vi kände och klämde
på allt vi hade
sorgen
som vi båda bar på sedan länge
vi lättade på våra ryggsäckar
tömde oss inför varandra
ibland kände vi oss iakttagna
när vi satt där
nakna
med sanningen som vår enda tröskel
vi fann något
till slut
en strålning
en urkraft
som bara uppenbarade sig om natten
den där sommaren
när ljudet från motorvägen tystnat
när våra andetag var det enda lätet
som ekade i den ogenomträngliga urskogen
en kraft
som sakta men säkert
vaggade oss till sömns
kvävde oss
till ett tillstånd
bortom det verkliga
en vanföreställning
vi ropade
himlen är alltid densamma
alltid samma himmel 

Ett svar till ”Den där sommaren”