de vita molnen ovanför
har spruckit
likt oförberedda tonårshöfter
chockade fåror
linjer som sträcker sig 
från startlinje till mållinje
vad det nu än är
målet
brustna drömmar
hjärtesorg
och huden
som ännu inte fattat nått
likt molnens gemensamma vilja
om att få flyta fram 
som ett täcke över skyn
i oföränderlig takt 
utan hinder
motgångar
de majestätiska träden
i sin fulla grönska
blev till mörka skelett
det vackra borta med vinden
med tiden
läpparna 
och huden
lika sprucken och förstörd
som molnen 
ovanför